She´s back...

Det är ett tag sen jag skrev nu. En egypten resa har passerat, vintern har tagit slut och jag är kär:)
Minimannen är fortfarande tonåring i kubik och har under två veckor visat sitt stora missnöje med min förälskelse. Förutom att tycka att jag är pain in the ass, har töntiga kläder, så har han också försökt göra allt som står i hans makt för att få mig att förstå att han verkligen inte tycker det ska komma in en ny människa i vårt liv..., nu har han gett upp och verkar tycka att den här killen är helt ok. Killen fick nämligen låna hans dyra vax sist han sov här istället för det äckliga daxvaxet...Det är stort det!!!
Själv har jag pendlat mellan att vara alldeles lycklig och livrädd. Skulle man kunna skriva kontrakt på att inte få såra eller bli sårad så skulle jag skriva under det med en gång. Föreslog för K att vi skulle skriva ett sånt men han bara tittade på mig som jag vore knäpp så jag kontrade med ett litet "skoja bara leende", hm han skulle bara veta att jag menade helt och hållet allvar med kontraktet. Annars är det rätt kul att vara förälskad. I går blev jag presenterad för hans mamma. Vi var ute och käkade ihop och nu är alla artighetsfraser avklarade, rätt skönt faktiskt. Har även hunnit med att träffa hans kusin och bästa vän, själv har jag hållt min familj på behändigt avstånd. Inte för att jag på något sätt vill hålla K borta från dom, kanske bara det att jag vill vänta lite till.
Om ni har glömt bort hur det är att vara nykär så ska jag här uppdatera er lite...
När jag vaknade i morse stod det färskpressad juice, nybakt bröd och kaffe serverat på bordet. Man kramas och pussas hela tiden och massor av tid spenderas med att bara få egotrippar. Dessutom har jag lyckats med att hitta en kille som gillar saker som jag gillar. Han är social och träffar gärna andra människor, han tycker om att gå ut och äta, gå på bio och göra andra sociala aktiviteter. Dessutom hanterar han minimannen på ett mycket respektfullt sätt även om minimannen själv kanske inte har visat upp sin allra charmigaste sida.
Så vad är haken då.....jo då, det finns en sån. Han bor över 4 mil bort och verkar inte ha städning som sin största hobby. I går när jag kom dit så påpekade han att han hade städat lite, det måste ha varit jävligt lite det, men man kanske inte kan få allt. Själv är jag ju i det närmaste perfekt och skulle jag ha något litet fel så är det nu så himla litet så det inte syns....I alla fall så får Kristoffer mig att känna så och det är kärlek det.....