Nystart snart

Det är dags nu. Och ännu mer säker blev jag efter att ha tillbringat helgen på landsbyggden. Jag är ingen stockholmtjej, kommer aldrig bli och har nog aldrig varit. Så mycket bättre jag mår när jag får komma ut i naturen. Jag vill ha min trädgård och rensa ogräs i, jag vill ha både hund och katt och helst en häst också. Jag vill inte leva ett låtsasliv där det som är viktigt i livet är vilken mobil du har, vilket märke du har på din jacka osv, och lägenheten som jag köper blir ett första steg på den vägen.
Naturligtvis är jag inte så präktig hela jag. En del av mig tycker det är skitkul att gå ut på krogen, kan betala ganska mycket för ett par shyssta jeans och tycker det är bra mycket roligare att köra min lilla svarta bil än den stora fula blå!!! Men detta går ju att kombinera och det tänker jag göra.
Ja, det är väl klart nu. Jag flyttar om ca en månad. Det som stör mig är att sen köket blev klart så är jag väldigt nöjd med min lägenhet, men det kan inte hjälpas, att få starta om i en ny lägenhet blir nog också bra. Dessutom tänker jag lämna kvar de tråkiga minnena och besvikelserna i lägenheten till de nya hyresgästerna. Dom verkar vara så jäkla tråkiga och konstiga. Undrar hur dom reagerar när dom märker att det spökar här?

Livet går fort och jag hinner inte med

Just nu känns det som att livet rusar på i 180 och jag försöker att följa med men det går sådär bra. Status god. Jobbet är fortfarande roligt, jag trivs verkligen kanon, tycker om mina arbetskamrater och nya jobbet är också jättebra. Kan känna mig en smula splittrad med mina två arbetsplatser men jag har kul på båda mina jobb just nu. Fortfarande helt galet mycket att göra, men jag lyckas hålla saker under kontroll förutom när brandlarmet gick idag och jag insåg för sent att det var mitt ansvar att kolla att alla var på rätt plats. Jag gick muttrande omkring och vart lite småsur på att folk inte kunde göra sitt jobb så att jag var tvungen att göra det istället. Tills jag läste på i efterhand och kunde konstatera att den som inte hade gjort sitt jobb var jag själv. Hm, skämdes en smula, men det var bara att be om ursäkt till dem jag hade fräst åt. Alla var så oerhört gulliga och ingen tyckte att jag hade gjort fel, ha ha. Tur man har snälla arbetskamrater. Annars ja vad händer, inte mycket, eller tvärtom, för mycket. Passade på att åka förbi kära H då jag slutade tidigt och inte har träffat henne på länge. Satt med hennes hund i knät, (är helt övertygad att jag och hunden förstår varandra) vilket passade perfekt då jag inte orkade hjälpa till med något. Erbjöd mig inte ens att koka kaffe.....Hunden förstod hur trött jag var och parkerade sig därför i mitt knä. Lika trevligt som alltid att träffa H. Saknar henne så på jobbet. Var på jobbet 6.15 i morse, livrädd för att försova mig vaknade jag försäkerhetsskull vid 1 på natten och var helt övertygad om att väckarklockan hade ringt, så jag gick upp och gjorde kaffe för att sen se på micron att jag skulle få sova 4 timmar till.....Lite synd var det allt att jag vaknade då jag i min dröm höll på att lura en gammal tant på hennes förmögenhet, energitjyven och jag samarbetade för fullt för att sno åt oss allt hon hade, undrar om det har att göra med att mina arbetsplatser har dålig ekonomi. Kul var drömmen iaf.
Har så mycket i mitt huvud nu som jag har svårt att förstå och ännu svårare att sortera upp, är helt oförstående till att små barn bär huckle, att små barn ska fasta, att israel är arg på sverige för en artikel, att det är så många as i vårt samhälle, att vi människor är så fruktansvärt styrda av det materiella och mycket mycket annat. Önskar att jag var lite enklare i mitt sinne, och inte lät mig påverkas så mycket som jag gör. Skulle vilja skriva en debattartikel om de flesta av dessa ämnen för det känns som jag har mycket i min hjärna som skulle behöva komma på pränt. Eller varför inte en artikel om den dumma jäveln på com hem som pratade med mig som jag var 3 år när jag ringde och klagade på att mitt bredband inte funkat på 2 dygn. Han pratade så jävla långsamt och försökte vara så pedagogisk så att jag inte fattade ett skit av vad han sa. Var tvungen att tala om för honom att om han inte pratade lite snabbare så ville jag prata med hans kollega istället. Inte fan har jag tid att sitta i telefonkö i tio minuter för att sen behöva lyssna på någon som praaaatar såååååå låååångsaaaaaaaant att deeeeet ääääääääär svåååååååårt att fööööööööörstååååååååå. IDIOT. och när han sen för tredje gången bad mig dra ut kontakten till datorn så undrade jag på riktigt vilken jävla kurs han hade gått om hans enda lösning på bredbandsproblemen var att dra ut en sladd. Hoppas han var praoelev, eller jobbade ideelt för inte kan han väl få betalt???
Känner mig lite speedad, undrar om min medicindos är för hög??? Kanske var för tidigt att jubla för att proverna var bra sist. Läkaren sa att det kunde ta upp till ett år att ställa in rätt dos, fast tusen gånger hellre speedad än så ledsen och deprimerad som jag var innan levaxinet. Tänk att lite tabletter kan förändra hela ens liv, visst är det fantastiskt....

stressen fortsätter....

om jag var stressad innan för att det är mycket på jobbet, inser jag att det bara är att lägga ner. Skulle behöva någon som kom och organiserade upp mitt liv nu. Kära H tyckte jag kunde sätta en adresslapp på minimannen och hoppas han kommer rätt. Kanske kunde sätta en adresslapp på mig själv också och hoppas nån kommer och hämtar mig också????

STRESS

Status. STRESSAD. Jobbar som en jävla idiot, hur mkt som helst att göra. Ny chef, tror det blir bra. Minimannen började högstadiet idag, har blev upptäckt av sin moster på skolgården och fick en puss som hamnade på örat. Han skämdes som fan då han stod med sina blivande klasskompisar. Hans onda mamma skrattade när hon fick höra det. Fast naturligtvis bakom hans rygg. Till honom sa jag bara att jag lovade att ringa och skälla på henne och förklara att man inte gör så....ha ha
Annars??? Det har nu ringt någon hit 3 kvällar på raken med skyddat nr. Minimannen svarade igår och då var det någon som sökte mig. Han hade frågat om han skulle hälsa något och fått en lur i örat. Jag svarade ikväll när det ringde och det var tyst i luren. Det kanske är en stum människa som vill föra fram ett jätteviktigt budskap till mig och tror att jag är tankeläsare???? eller kanske är det någon som ringer för att lyssna till min vackra stämma?? eller så är det nån dum jävel som inte har något att säga. Det är min teori.
Annars? Har fått svaren från senaste testerna av sköldkörteln. och Levaxinet funkar kanon. Värdena var nere på 4,7 vilket betyder på väg att bli normala. Skulle öka en tablett och sen nya prover om 5 veckor. Jag känner jättestor skillnad tror jag. Eller så är det psykosomatiskt, skitsamma vilket. Vill inte längre dö ialla fall.
Friidrotts vm pågår, champions league pågår, och det behöver städas så jag springer mellan, matlagning, fönsterputsning, tv,n och ska snart dra till träningen. Tror orken är på väg tillbaka. Är inte längre en apatisk mellansyrra.

Hur är det möjligt

Min tv är på lagning då den surrar, min dator ska in på lagning då på och av knappen bara funkar när den själv vill, och nu måste jag lämna in damsugarhelvetet också då det är en plastbit som ramlar av hela jävla tiden. Hur fan är det möjligt. Hur kan det vara så att allt jag köper som har med elektronik att göra går sönder? Ok om jag hade handlat mina grejer på Erkans tv och el butik i en sunkig förortslokal för schystpris kompis. Jag har inte det. Jag handlar inte hos Erkans tv och el butik. Jag handlar mina grejer på Onoff, elgiganten och jag köper aldrig det som är billigast. Jag köper det jag vill ha, även om det kostar lite mer, och ändå går det sönder. Jag är inte oförsiktig med mina saker, möjligtvis blir damsugaren lite utsatt då jag använder den dagligen, men fan, den är 6 månader gammal och lite längre borde den väl hålla?
I bland så funderar jag på vad jag har gjort i mitt förra liv då det känns som jag blir straffad stup i kvarten. Lite känns det så att kan någonting gå fel så gör det det, och dessutom förväntas jag vara lika glad för det. Jag är inte det. Just nu är jag bara trött och känner mig lite nere. Inte deppig, mer kanske ensam. För trots fantastiska vänner som alltid finns för mig och en underbar snart tonårig miniman, så känner jag mig förbannat ensam. Har ingen lust att skruva ihop en enda jävla cykel till, inte skruva isär ett jävla rör till, inte försöka laga en jävla pryl till, inte åka iväg och lämna in en jävla grej till på lagning. Jag är trött på att ha allt ansvar själv. Jag är trött på att råka ut för konstiga sjukdomar, åkommor och annat. Jag är ledsen över att den kille som jag trodde jag skulle leva med valde att svika mig så oerhört så att jag inte vet hur jag ska få tillbaka min självkänsla. Han fick mig att känna mig så fruktansvärt värdelös när han lämnade nyckeln i brevlådan efter tre år och sen inte höra av sig mer, inte ens till minimannen. Svårare blir det när jag inte har en aning om han var otrogen mot mig. Jag vet att han gick bakom min rygg, men jag vet inte varför. Och vetskapen om jag inte betydde mer än att han bara kunde dra när jag ville få känna mig älskad. Fan också. I dag är det skittungt, och i morgon ska jag gå till jobbet med ett leende på läpparna och låtsas som att livet är kul. Jag är som en clown. Masken på så är mellansyrran som klarar allt och alltid är glad framme igen. Så trött på mig själv.

Jag är lyckligt lottad

Minimannen drog ju som jag tidigare skrev in till grönan med en kompis och jag låg kvar i sängen med min kaffekopp. Dagens träning innebar en kort runda i skogen, inte ens 3 km. Men det är verkligen upp och nerförsbackar så det måste innebära att jag kan räkna det som minst 5 på löpbandet.....i alla fall känns det bättre om jag tänker så. Ringde sen min kära vän L för att höra hur det gått med hennes knä som skadades i en väldigt otäck händelse för drygt en vecka sen. Passade på att bjuda in mig på fika hos henne då vi knappt har setts under sommaren (vissa har det bra och är lediga länge..) är knappt ett dugg avundsjuk på dessa lärares ledigheter. Å andra sidan hade jag aldrig velat byta, med tanke på alla neddragningar inom skolvärlden. Inte alldeles ovanligt så slutade denna eftermiddagsfika med middag och vin. Åh jag har verkligen tur som har denna vän och hennes familj. Har inte funderat så mycket på det här innan, men idag så slog det mig att jag bara var en snorunge när jag lärde känna henne. Knappt 20 år och ensamstående m minimannen. Jag pluggade på komvux, och min enda inkomst var studielån på 7000 kr / månad och dessutom hade jag en rätt tuff bakgrund. ´Jag genomgick även en vårdnadstvist mot en galning under den här tiden. Frågan är om jag själv hade varit lika ädel som L som släppte in mig i hennes och hennes familjs liv, om jag själv hade mött en 20 åring i samma situation, jag tror faktiskt inte det, men hon gjorde det. Vänskapen utvecklades efter hand och idag är L en av de få som jag litar fullständigt på och verkligen kan dela både glädje och sorg med. Jag är med andra ord lyckligt lottad som har dessa vänner. Då L genomgår en hälsokur fick jag dricka vin själv. Det var inte ens mitt vin, utan en flaska från deras föråd. Hm. Minimannen anslöt till vårt sällskap efter sitt grönanbesök iförd sina snyggaste kläder, kläder som inte skulle användas förrän skolstarten och som legat ihopvikta i flera veckor nu. Nya jeans och en vit piketröja samt en vctjacka av märket reebook. L:s äkta hälft hade erbjudit sig att åka med minimannen och L:s jämnåriga dotter med kompis in till The Voice-09 i kungsan och då krävs det att man är snygg. De var snygga. Minimannen hade lagt ner tid på att få varenda hårstrå på rätt plats och L: dotter, ja vad ska man säga; supersöt tonårstjej. Jag får lite flashbacks när jag ser henne, inte för att jag var så söt som hon, men jag hade nog velat vara det, själv var jag nog mest en sportnörd som tillochmed hade gympalektioner med killarna för att få motstånd när vi sprang. Tränade friidrott 4 dagar i veckan, och hade på sin höjd lite mascara. Känner mig fortfarande lite som en sportnörd. Kommer väl aldrig bli så tjejjig som jag skulle vilja, men jag är jag och det får duga. Fattar väl också att det inte är så tjejjigt att gilla fotboll, sport i allmänhet och vars högsta önskan är att bli polis, dessutom gillar jag skogen, fiske och annat. Men jag har också börjat acceptera det och inse att jag faktiskt har andra kvaliteer. Jag är lojal mot dem jag tycker om, jag är en bra mamma och jag klarar ofta av det jag tar mig för. Men visst önskar jag ibland att jag hade varit tjejen man vänder sig om efter, eller den som passar i allt den sätter på sig, men jag blir aldrig hon, men jag börjar nog tycka om den jag är. Långt ifrån perfekt, men som duger som hon är.

Tröttmössa

Sommaren är slut, men gymmet har fortfarande sommartider. Vilket innebär att jag nu för 3:e gången den här sommaren har åkt dit på en lördag och det har då visat sig vara stängt. Så trött man blir. Det innebär att jag antingen måste åka till ett annat gym eller ut å springa. Det var inte alls vad jag ville.

Minimannen sa att jag sov oroligt. Hade tydligen kastat mig runt i sängen, fladdrat m ögonlocken och pratat för mig själv.... Det sista är iof inte ovanligt, pratar ofta i sömnen. Han hade till och med gått in i mitt sovrum för att kolla vad jag höll på med. Själv minns jag inget, utan vaknade av att minimannen stod och gjorde pannkakor till frukost och oset vandrade sig in till mig, bläää. Jag är it så förtjust i pannkakor direkt efter uppvaknandet, men en kopp kaffe, eller tre koppar blev det och två knäckemackor blev toppen. Sen drog han iväg till Grönan m en kompis. Själv gick jag och la mig igen. Nyhetsmorgon och en kopp kaffe till, denna gång liggandes i sängen är höjden av njutning, och det är faktiskt en hel timme tills jag åker och tränar. Dessutom är jag nyfiken på vad dagen har för planer för mig.
Dagens bekännelse: Jag skäms över att jag ligger kvar i sängen en lördagmorgon, när jag i stället hade kunnat göra massa andra saker, skamkänslorna vill inte försvinna.

vardagen är tillbaka, på både gott och ont. Lärarkåren kom igår och det var kul å se en del, men va förbannad jag blev på energitjyven. Det var ett jävla ståhej och det var så mycket som skulle fixas innan de kom. Energitjyven berättade att hon inte kunnat sova för att lärarna skulle komma tillbaka, men när vi "övriga" kom tillbaka sov hon tydligen väldigt gott. Lärarna möttes av kaffe och energitjyvens hembakta bullar. Inte fick övrig personal hembakta bullar eller kaffe när dom/vi kom tillbaka. År 2009 är det alltså fortfarande skillnad på folk och folk. Eftersom jag är som jag är så satte jag mig genast ner bland lärarkåren och tog för mig av fikat. Vad kunde hon säga? Att jag inte är lärare och därför inte fick ta? knappast. Så är min nya taktik. Jag räknar alltid mig själv som medräknad, ha ha. I dag fick jag veta att bästis M kommit in på sin utbildning. Är så innerligt glad för hennes skull. Hon kommer att bli en alldeles fantastisk socionom. Så nu återstår bara min egen utbildning för att min trio av bästis M och bästis L och mig själv ska bli komplett. Jo, min egen ansökan är också inskickad. Däremot är inte uttagningarna till min utbildning förrän till våren, så det finns fortfarande lite tid kvar att bygga upp rygghelvetet. Har dock börjat fundera hur man gör kullerbyttor med 6 st metallpinnar i ryggen? Men då annan akrobatik funkar så ska väl det också gå vägen, dock har jag inte vågat testa ännu.
Vi var på match igår mellan Sverige och Finland. Det var den absolut sämsta skit jag någonsin sett. Finland var det klart bättre laget och att Sverige lyckades få in ett mål var bara tur. Dessutom var det riktigt tråkig fotboll. Men det var rätt kul att kolla på folk ialla fall, fast jag undrar varför de inte slänger in u21 laget istället. De spelar betydligt bättre.
Kanske jag ska söka jobb som förbundskapten? Hm ska fundera på det.
Förresten var jag och tog nya prover idag för att se hur mkt jag ska höja min levaxindos. Kommer snart behöva en sån där liten låda som alla gamlingar har för att komma ihåg att ta rätt tabletter på rätt dagar. Kanske ska åka förbi ett ålderdomshem på vägen hem och tigga till mig en sån, ja har ju ändå passerat 30....

Energitjyven

Jag är tillbaka på jobbet! Första arbetsdagen och jag vaknade innan klockan, iförsig inte ovanligt men ändå! Kände mig ändå pigg och glad, såg fram emot att träffa en del på jobbet. Vissa mer än andra kanske bör tilläggas. 7.20 var jag på plats. Så när energitjyven kom fick hon en kram och så frågade jag som jag tycker man bör, om hon hade haft en trevlig semester. Fick ett mutter till svar att hon ialla fall hade haft 2 veckors ledighet.....hon frågade inte tillbaka.Hon var inte gladare än vanligt. Förstår inte hur en människa kan ha så jävla svårt att dra på mungiporna? Blev sen glatt överaskad när mina kära arbetskamrat kom med en flarra whiskey till mig. Han hade vid något tillfälle snappat upp att jag tyckte om whisky, hur söt får man bli! Nu är ju inte jag någon whiskyfantast och skulle säkert inte känna skillnad på fin eller ful sort, inte heller dricker jag mycket eller ofta, men det känns otroligt roligt att få en egen flaska helt utan anledning. Jag har tur som har så goa arbetskamrater, förutom bitterfittan dåra. Fult av mig att säga så, jag vet, men hon är så sur jämnt och ständigt. Jag föredrar hellre människor som blir pissförbannade och sen är det klart, eller skitledsna om det är så, men sura människor fan va trist det är. Efter ha jobbat 2 timmar hade energitjyven kritiserat mig 2 ggr och ifrågasatt mitt arbete 2 ggr. Då stängde jag av. Tryckte på offknappen och svarade bara med ett leende. Tänker inte bli arg, tänker inte bli stött, energitjyvar finns det gott om och jag tänker inte ge ens min lillfinger nagel till dessa människor. Finns alldeles för många snälla, trevliga människor som jag hellre lägger min energi på. Solen lyser fortfarande!!! Förresten fick jag frågan om jag var nykär, någon tyckte det såg ut så, Då blev jag glad!!

Summa summarum semester 2009

Inte för att jag vill vara pessimist, men sommaren börjar lida mot sitt slut, åtminstone för mig som har min sista semesterdag i morgon. Så vad har hänt? Den började ju inte allt för bra, med testresultat som inte var allt för roliga men gav mig en förklaring till mitt icke välmående. Men de senaste 2 veckorna måste jag säga har varit alldeles förträffliga, ha där fick jag till det! Förträffligt låter som något Gerda 82 skulle ha kläckt ur sig när hon fått veta att hon vunnit en bal toapapper på bingolotto, men skitsamma, mina två senaste veckor har varit just det: Förträffliga!!!:) Visst grät jag en skvätt häromdagen när jag trodde jag sett exet m ny tjej men bortsett från det har det varit kanon. Solen lyser över mellansyrran, och minimannen sa igår att det märktes att jag börjat äta medicin som hjälper, kul att han ser skillnad. Från att på riktigt haft funderingar på varför jag lever ( och detta har inget m exet att göra) och om livet verkligen ska vara så pissigt som jag känt det, utan något som helst ljus i nån jävla tunnel, till att faktiskt flera gånger per dag både se ljusning och på riktigt känna både lycka och njutning. Nu ska vi inte överdriva och tro att jag går omkring med något lyckorus i kroppen, nä så kul är det inte, men fullt tillräckligt för att känna att det är värt att kämpa vidare. Dagtid har jag hängt på flatenbadet. I bland bara minimannen och jag och ibland m sällskap. Morgonpigg som jag är tvingade jag upp minimannen vid nio, han var helt förtvivlad när han såg att klockan var så lite....själv hade jag då varit vaken i 3,5h...man har olika syn på vad som är tidigt, det är tydligt det. Framme vid badet bänkade vi oss mitt i sandhögen, nästan så nära vattnet som det går att komma. Där låg vi och spanade på folk, och kommenterade alla i vårt synfält. Dissade folks badkläder, (visste ni att det finns folk som använder dessa små speedobadbyxor som visar upp hela paketet) eller varför inte Barbro 49 med massa smink (som har en tendens att flyta ut i 27 graders värme) iförd en cerise bikini med stringtrosa. Kanske snyggt på någon annan men Barbro hade som många av oss andra njutit mycket av god mat, bullar, smör och grädde typ de senaste 42 åren så bikinin satt kanske inte som den skulle, eller rättare sagt, den satt typ inte alls. Åtminstone inte där det är tänkt att en bikini ska sitta så alla hade chansen att kolla in Barbros bakdel, framdel och överdel. Vi kollade! Efter att vi studerat folks klädval så övergick vi till att gissa namn och yrke på vår omgivning. Jag gick in helseriös i denna gissningslek som vi aldrig skulle få de rätta svaren på, medan minimannen körde på ett säkert kort där alla fick samma namn och yrke-Bertil-toalettstädare! Han är påhittig min miniman... Leken tog slut rätt snabbt, och dessutom råkade jag få syn på en polis och eftersom jag mer eller mindre dyrkar allt som har m poliser att göra flög jag upp från min plats i sandhögen och studsade över/mellan/genom alla barnfamiljer med sina hinkar, spadar, kylväskor och termosar för att närma mig platsen dit polisen var på väg. Hade jag varit 13 hade detta varit ok, kanske helt ok att även fråga farbror polisen vad som hänt, men jag är inte 13 utan 31 år och mamma. Hur gärna jag än vill tränga mig fram och fråga så vet jag att det inte är ok. Då dök min räddning upp. En gammal kompis till mig fick syn på mig och rusade fram och kramades, det visade sig att hennes familj hade slagit läger alldeles intill polisen. Kunde detta bli bättre! Kanske lite då, för ärligt talat hörde jag inte så mycket av vad som sas av konstapeln. Kompisen och hennes man och deras barn pratade så mycket och i mun på varandra att jag inte hörde mer ett mummel. Nu ska ni ju inte tro att jag inte var intresserad av att prata m kompisen och hennes familj, men kunde vi inte ha lyssnat lite på vad som sas bakom trädet??? Kompisen som jag har känt i typ 20 år, (hemskt att säga att man känt någon i 20 år, det låter som man är typ 55 år..) bestämde oss för att ses nästa vecka och uppdatera lite vad som hänt sen sist. Hon frågade om jag var lika kär fortfarande så det är åtminstone 4 månader sen vi sågs sist!! Kunde iaf luska ut i efterhand att polisen patrullerat vid badet för att en blottare varit där igår. Tur för han att jag inte såg han då för då hade han inte haft något att blotta kvar!! Vill välja själv vem och vilken kroppsdel jag ska se på andra människor därav min dissning av Barbro 49. Då semester närmar sig sitt slut fick minimannen välja aktivitet för kvällen. Han valde sådär bra tycker jag. Vi picknickade på ängen och stack sen iväg för en kvällsminigolf. Han vann så klart, och det värsta är att han är så stor nu att det inte ens går att låtsas att man förlorade med vilja. Han fick 59 och jag 74. Han påstår dessutom att jag räknat fel till min favör och att resultatet därmed måste justeras. Jag svarde att jag tyvärr hade glömt lappen med resultatet och därmed kunde vi inte räkna om. Så synd minimannen!! Vägrar att förnedras mer i minigolf denna sommar. Vad är det för jävla sport igentligen. Skittrist. Mitt nya mantra är numera: Våga Vägra allt som har med fucking golfklubba att göra!!

sommar, lite gråt och röda naglar

var sur igår, hade ingen lust att skriva nåt. Min tv började brumma så att det lät som någon borrade. Vad är det med mig och elektronikprylar? Ingenting jag köper funkar som det ska, jag tror att allt som har en "motor" eller dylikt och finns i mitt hem är lagat, utbytt eller återlämnat. Va fan kan it saker bara funka för. Lämnade in tv,n på onoff och killen som kollade på den höll ju med om att den inte skulle låta så. Han passade på att upplysa mig om garantin inte gäller om någon eventuellt skulle stoppat in en gaffel i tv,n. INTE???? Fan ser det ut som jag e dum i huvudet? Min lust att bråka med folk har tagit slut, så jag svarade bara att jag inte hade för vana att stoppa in gafflar i tv apparater. Fast sen kom jag på en bra grej med att vi nu it har ngn tv i v-rummet! Det innebar ju att boxen åkte in i mitt sovrum (minimannen blev skitsur, men det struntar jag i) så nu kan jag kolla på Navy CIS på kvällarna:). I vanliga fall orkar jag aldrig vara uppe så länge, det börjar it förrän vid 23 tiden, men nu kan jag kolla på det i sängen. Inget ont som it får ngt gott med sig!
Dagen tillbringades vid flaten. Det var supermysigt ända tills jag stelnade till då jag trodde att jag såg exet med ny tjej. Usch det är ett tillfälle jag hoppas att jag slipper. Det var inte han men det var tillräckligt för att få mig att börja gråta. Mitt på stranden, tårarna bara rann och jag kunde it sluta. Sällskapet var uppe och spelade minigolf men jag föredrar ju att ligga och pressa de få dagar i det här landet som har sol så det fanns ingen som kunde trösta mig heller, kanske lika bra för vad skulle jag ha sagt? Bästisen L sa att hon trodde det skulle gå över till våren? Till våren? it kan man väl vara ledsen ett år heller för att man blivit dumpad, men hon trodde det och det värsta är att hon är rätt klok. Det har nu gått 4 månader och jag skäms över att erkänna att jag fortfarande saknar honom, fortfarande vill att han ska ringa och säga att han älskar mig. Kanske hade det varit bättre om det verkligen hade varit han på stranden, kanske hade det varit lättare då även om det gjort skitont. Fast jag hoppas iaf att jag slipper få se, jag vill inte, jag är inte där ännu.
Dagens bekännelse:
En förbättring har iaf skett i mitt liv, liten och obetydlig men det gäller att gripa tag i det lilla. Min underproduktion i sköldkörteln gjorde ju även så att kroppen inte tog upp B vitamin. Nu har jag ju ätit extra folsyra och B vitamin i ett par veckor och det märks på mina naglar. De växer som tusan och nu när jag inte jobbar så går de ju inte av heller, så idag ägnade jag en timme åt att fila och måla naglarna knallröda så att de skulle matcha min bikini. Skitfånigt jag vet, och det stämmer inte alls överens med mig, men det var rätt kul och blev himla fint. I morgon blir det rosa bikini och rosa nagellack. Tyvärr verkar inte b vitaminet fatta att det ska sätta sig i håret också så jag hjälpte det lite på traven med en hårinpackning av olivolja och äggula. Minimannen skakade bara på huvudet och tyckte jag var knäpp. Förutom att det inte luktade så gott så tror jag det funkade rätt bra!

glad, bakfull, trött och besök från landet

Dagen började segt. Mådde väl som man förtjänat när man druckit gratisdrinkar. Men så kul det var! Minimannen kom hem på förmiddagen, och jag hade gjort mitt bästa för att vara en respektabel mamma, dvs duschat, satt på mig kläder och sen it så mkt mer. Han skulle gå på Lady Gaga konserten på grönan och fixade matsäck att ha med sig då de skulle vara där i typ 12 timmar för att få bra platser. Men det föll. Kusinen hittade inte sitt guldkort och allt slutade m pannkaka, ingen konsert, och minimannen blev besviken. Trots det vackra vädret skulle vi kolla på film som jag fått låna av bästisen M. -den skulle verkligen passa mig, jag skulle älska den hade hon lovat. Ja, kanske på ett sätt, den fick mig å somna när jag var bakis. Tack för det bästisen! En film totalt utan handling, En man som föds som gammal och sen åldras baklänges dvs dör som bebis???? Såååå jävla tråkig så man faktiskt somnar. En timme senare väcks jag av någon som rufsar mig i håret. Där står lillebror snart 25 från uppsala! Han tittade på sin storasyster och vräker sen ur sig: hur fan ser du ut och vad har du gjort? då skämdes jag lite. "Druckit gratis sprit, haft så kul, inte sovit, kommit hem jättesent eller tidigt kanske" Han bara garvade. Jag fixade till mig lite snabbt och sen drack vi kaffe på min balkong. Det var så himla kul att träffa honom. Han är verkligen jättetrevlig. Sen fick minimannen en lektion i självförsvar? Såg mest ut som han låg på golvet och hade ont?, men lite stryk har väl aldrig skadat någon......;) våldgästade sen storasyster som kommit hem från sin 4 veckors sem på Blidö. Bilen fick stå hela dagen och kvällen då jag var en smula rädd för att det skulle finnas spår av gårdagen i blodet. Somnade tidigt, och är därför vaken klockan 05.00 nu och kan blogga. Minimannen ska få sova en liten stund till innan jag väcker honom, halv sex kan det vara lagom? Ja menar han måste ju träna på att gå upp tidigt, det är ju trots allt bara 2 veckor kvar till skolan börjar.....Det här blir en bra dag, det känner jag redan nu.

Dagens bekännelse: Minimannen hade hämtat en kudde och pillat in under mitt huvud när jag låg och sov, och lagt filt över sin stackars bakfulla mamma. Skämdes lite, men han var uppriktigt glad över att jag hade haft så kul. Dessutom hade bästisen L,s man talat om för honom vilken tid vi kommit hem så han förstod att jag behövde sova.......hm

Dagen efter

Kort blogg idag. Status, lätt illamående, huvudvärk, och lite yrslig men glad. Dagens tips för er som behöver boosta sjävförtroendet, gå på snaps. Dagens tips för er som vill dricka gratisdrinkar: gå på snaps, dagens fundering: finns det några män som inte är otrogna mot sina flickvänner?