Livet går fort och jag hinner inte med

Just nu känns det som att livet rusar på i 180 och jag försöker att följa med men det går sådär bra. Status god. Jobbet är fortfarande roligt, jag trivs verkligen kanon, tycker om mina arbetskamrater och nya jobbet är också jättebra. Kan känna mig en smula splittrad med mina två arbetsplatser men jag har kul på båda mina jobb just nu. Fortfarande helt galet mycket att göra, men jag lyckas hålla saker under kontroll förutom när brandlarmet gick idag och jag insåg för sent att det var mitt ansvar att kolla att alla var på rätt plats. Jag gick muttrande omkring och vart lite småsur på att folk inte kunde göra sitt jobb så att jag var tvungen att göra det istället. Tills jag läste på i efterhand och kunde konstatera att den som inte hade gjort sitt jobb var jag själv. Hm, skämdes en smula, men det var bara att be om ursäkt till dem jag hade fräst åt. Alla var så oerhört gulliga och ingen tyckte att jag hade gjort fel, ha ha. Tur man har snälla arbetskamrater. Annars ja vad händer, inte mycket, eller tvärtom, för mycket. Passade på att åka förbi kära H då jag slutade tidigt och inte har träffat henne på länge. Satt med hennes hund i knät, (är helt övertygad att jag och hunden förstår varandra) vilket passade perfekt då jag inte orkade hjälpa till med något. Erbjöd mig inte ens att koka kaffe.....Hunden förstod hur trött jag var och parkerade sig därför i mitt knä. Lika trevligt som alltid att träffa H. Saknar henne så på jobbet. Var på jobbet 6.15 i morse, livrädd för att försova mig vaknade jag försäkerhetsskull vid 1 på natten och var helt övertygad om att väckarklockan hade ringt, så jag gick upp och gjorde kaffe för att sen se på micron att jag skulle få sova 4 timmar till.....Lite synd var det allt att jag vaknade då jag i min dröm höll på att lura en gammal tant på hennes förmögenhet, energitjyven och jag samarbetade för fullt för att sno åt oss allt hon hade, undrar om det har att göra med att mina arbetsplatser har dålig ekonomi. Kul var drömmen iaf.
Har så mycket i mitt huvud nu som jag har svårt att förstå och ännu svårare att sortera upp, är helt oförstående till att små barn bär huckle, att små barn ska fasta, att israel är arg på sverige för en artikel, att det är så många as i vårt samhälle, att vi människor är så fruktansvärt styrda av det materiella och mycket mycket annat. Önskar att jag var lite enklare i mitt sinne, och inte lät mig påverkas så mycket som jag gör. Skulle vilja skriva en debattartikel om de flesta av dessa ämnen för det känns som jag har mycket i min hjärna som skulle behöva komma på pränt. Eller varför inte en artikel om den dumma jäveln på com hem som pratade med mig som jag var 3 år när jag ringde och klagade på att mitt bredband inte funkat på 2 dygn. Han pratade så jävla långsamt och försökte vara så pedagogisk så att jag inte fattade ett skit av vad han sa. Var tvungen att tala om för honom att om han inte pratade lite snabbare så ville jag prata med hans kollega istället. Inte fan har jag tid att sitta i telefonkö i tio minuter för att sen behöva lyssna på någon som praaaatar såååååå låååångsaaaaaaaant att deeeeet ääääääääär svåååååååårt att fööööööööörstååååååååå. IDIOT. och när han sen för tredje gången bad mig dra ut kontakten till datorn så undrade jag på riktigt vilken jävla kurs han hade gått om hans enda lösning på bredbandsproblemen var att dra ut en sladd. Hoppas han var praoelev, eller jobbade ideelt för inte kan han väl få betalt???
Känner mig lite speedad, undrar om min medicindos är för hög??? Kanske var för tidigt att jubla för att proverna var bra sist. Läkaren sa att det kunde ta upp till ett år att ställa in rätt dos, fast tusen gånger hellre speedad än så ledsen och deprimerad som jag var innan levaxinet. Tänk att lite tabletter kan förändra hela ens liv, visst är det fantastiskt....