fiske, minigolf och en oväntad bekantskap

Vilken underbar dag vi hade minimannen och jag. Fick ett infall att vi skulle åka till Skara sommarland. Ringde och bokade hotell, packade och kollade vägbeskrivning. Slängde en sista blick i alamanackan för att se att jag under morgondagen ( läs i dag) hade läkarbesök inbokat. Fan, helvetses jävla skit att jag inte kommer ihåg saker ordentligt. Det var bara å packa upp igen och avboka hotellet. Minimannen blev inte så ledsen, han tyckte det var rätt skönt att slippa stressa iväg och Skara finns ju kvar. Vi tog våra cyklar och drog iväg till Flaten för att spela minigolf. Vuxna och barn betalar olika priser, så med glimten i ögat sa ja: -ja, vi är väl båda under 15!! Den stackars killen som stod där kan ju inte blivit flirtad med på länge för han blev alldeles lyrisk och sa bara självklart. Sen blev det kamp på blodigt allvar. Minimannen fick in två spikar och jag INGEN. Fick spö med tre poäng av den lilla skitungen. Sen satt vi och käka mjukglass i solen, så himla nice. Väl hemma var jag tvungen att sova en timme. Sömnen är en av de grejer som inte funkar ännu, så får jag tre fyra timmar per natt sammanhängande så får jag vara glad. Vaknade till liv vid halv fem igen. Började rota efter middag i kyl, frys och skafferi. Då varken köttbullar, falukorv eller en fryst rostbiff kändes så lockande så drog vi iväg till vårt favorit kina ställe på söder. Jag tror aldrig att jag har skrattat så mycket. Minimannen delar min sjuka humor, så vi satt och fullständigt asgarvade i två timmar. Tror personalen och de andra gästerna var rätt glada när vi gick och de fick lugn och ro igen. Mätta och glada drog vi vidare till Hellas för kvällsfiske. Två gånger hann jag slänga iväg draget innan jag hörde ett Plums. Insåg att själva veven hade lossnat och hamnat någonstans på botten, och naturligtvis hade herr aborre bestämt sig för att nappa just då. Hur fan får man in linan utan vev??? Minimannen och jag drog i linan, vet ni hur jävla lång en fiskelina är om man inte har något att veva in skiten med. Här någonstans bröt vi ut i ett skrattanfall utan dess like. Det måste ju sett rätt kul ut. Att försöka med ord beskriva hur vi hjälps åt för att dra in fiskelinan samtidigt som fiskfan försöker dra ut linan, det går bara inte, men kul var det. Fisken lossnade till sist och vi fick in linan. Fick för mig att jag skulle leta upp veven i vattnet och bytte om till bikini. Men vattnet var kallt och det hade hunnit blivit mörkt ute, så jag såg inte ett skit. Men bada gjorde jag. Väl hemma i lägenheten ringde telefonen. Det var mamman till den pojken som hittat minimannens stulna cykel som ringde. Har aldrig träffat personen i fråga och hon ville bara ringa och tacka. En och en halv timme senare hade vi bestämt att vi skulle ses nästa vecka och dricka vin samt att jag ska jobba lite extra på hennes företag. Hur sjukt är inte det med en människa som man aldrig har träffat. Livet är bra märkligt.
och till sist.....alla ni som läser har läst om Bella och Edward, ni har nu sällskap av en miniman som plöjde första boken igår´och är helt lyrisk.
Jag fortsätter att bojkotta sånt kärlekstrams. Själv läser jag instruktionsboken för min nya bil......