Stulet och hittat

Blev i går kväll/ natt väckt av minimannen som hade fått ett mess av en klasskompis som hade skrivit att de hittat en cykel som såg ut som minimannens. Vi åkte dit i morse efter frukost och kunde konstatera att det var hans cykel. Eftersom vi hade sågat av sadelpinnen så var den lätt att känna igen. Fan säger jag bara, fan att människor inte kan fatta att man inte tar andras grejer. Nu har jag lagt 3000 på en ny cykel, pengar som vi skulle haft på vår semester undrar om tjyven bryr sig? Förmodligen inte, men det är svårt att inte bli bitter i det här läget. Ja ja, försöker tänka att jag ialla fall hade de pengarna så minimannen kunde få en ny, hade det varit för några år sen, när vi levde på studielån, då hade det varit helkört. Det är bara det att när man lever själv med barn som jag gör är det rätt svårt att få ihop pengar vilket gör att det vi köper och det vi gör blir ganska värdefullt. Äh det här blev för jobbigt att förklara. Ni som levt utan pengar vet vad jag pratar om, ni andra var glada!

I vilket fall som helst så visade det sig att pojken som hittat cykeln, var jämngammal med minimannen och fått sin cykel stulen samma natt så minimannens stulna cykel fick ett nytt hem och en annan pojke blev glad!

Minimannen däremot blev snål och tyckte vi skulle sälja den dyrt. Hm han har mkt att lära, jag tycker att om man kan ska man både göra andra glada och dela med sig.



Förövrigt är det ganska tufft i dag. Exets syrra ringer och jag svarar inte. Hon är världens finaste tjej och jag tycker verkligen om henne så mycket, men jag orkar inte höra från dom. Det får mig att tänka på J ännu mer och jag vill bara glömma nu. Kanske att det blir bättre när medicinen börjat verka, jag är skitlåg i dag. Just nu är det bara en jävla lång väntan på att få må bra. Kommer inte orka hålla masken uppe, vill bara gråta. Minimannen drog med 2 kompisar på grönan idag igen. Det är bra för då kan jag må skit ifred och samla mina krafter tills han kommer hem. I kväll är det fiske som gäller.

Dagens bekännelse:

Jag älskar att fiska, men är livrädd för fisken, vilket gör att när det nappar så slänger jag hela spöt åt helvete och någon stackare är tvungen att hjälpa mig.
Jag är en riktig tuffing